Vi levererar inte till din adress!
På grund av ditt lands lagar och bestämmelser, har vi inte tillåtelse att skicka till din nuvarande plats. Om du har några frågor så kontakta oss.Vi är här för att hjälpa till
Har du frågor om våra produkter eller vårt innehåll? Tveka inte att kontakta oss.Search
Please insert a search term in the input field. If you have any question please contact us contact usYou have to add to cart at least 0 bottles or any program to make checkout.
We don't ship to your address!
Due to your country law and regulations, we are not permitted to send to your current location. If you have any questions please contact usWe are here to help you
We are here for you. If you have any question please contact usSearch
Please insert a search term in the input field. If you have any question please contact usWe don't ship to your address!
Due to your country law and regulations, we are not permitted to send to your current location. If you have any questions please contact usWe are here to help you
We are here for you. If you have any question please contact usSearch
Please insert a search term in the input field. If you have any question please contact usInnehåll:
Fortsätt att läsa för att lära dig om hur stress påverkar mental och fysisk hälsa och hur du använder detta till din fördel.
Mental hälsa är ett tillstånd som blivit allt viktigare i dagens samhälle. God mental hälsa beskrivs som en persons psykologiska, sociala och emotionella välbefinnande. Att praktisera god mental hälsa hjälper oss att fokusera, minska sjukdomsrisk och må som bäst. Dock finns det en faktor som tydligt påverkar mental hälsa och det är stress.
Även om vi kan känna oss nere ett par dagar så är akut stress faktiskt bra för vår kropp, och en helt normal reaktion på svåra och obekväma situationer. Men om denna stress skulle bli kronisk kan påverkan på mental hälsa vara betydlig.
För att förstå hur stress påverkar vår hjärna, måste vi först gå tillbaka i tiden till våra förhistoriska förfäder. Våra förfäder kunde stå öga mot öga med en sabeltandad tiger och hade då två alternativ: stanna och slåss eller springa för livet. Trots att vi vet vad vi skulle välja så triggar båda alternativ en biologisk kedjereaktion genom sinnet.
Under en svår situation blir sinnet som en bikupa av aktivitet. Amygdala (den känslobearbetande delen av hjärnan) skickar en akut signal till hypothalamus (hjärnans kommandocentral) och därifrån koordinerar dessa två vår stressrespons. I de flesta fall får vår kropp en ökning av adrenalin, noradrenalin och kortisol, vår kropps primära stresshormon som ökar adrenalin, fokus, hjärtfrekvens och blodtryck.
Som tur är behöver vi inte längre stå upp mot sabeltandade tigrar, men vår kropp reagerar fortfarande på stressiga situationer på samma sätt. Även om denna rad av biologiska reaktioner kan vara kortsiktigt fördelaktig, så kan en ansamling av stresshormoner skapa kaos på vårt mentala välbefinnande och påverka funktioner som:
• Sällskaplighet
• Skapande av nya hjärnceller
• Minne- och inlärningsförmåga
• Tankebearbetning
Med denna omfattning av symptom som stress kan orsaka, är kroniska fall ofta kopplade till psykisk ohälsa. Det innebär inte att stress definitivt kommer att leda till psykisk ohälsa, men risken för att utveckla, i synnerhet ångest eller depression, är hög i svåra fall.
Det finns också den negativa effekten som psykisk ohälsa har på stressnivån. Det är vanligt att psykisk ohälsa blir en utlösare för stress, särskilt om ett tillstånd påverkar ens förmåga att arbeta eller bibehålla hälsosamma relationer. Tyvärr är stress och psykisk ohälsa kopplade till varandra på grund av att var och en bidrar till allvarlighetsgraden av den andra.
Dock kan du använda denna symbiotiska natur till din fördel. Att tackla kronisk stress kan förbättra psykisk ohälsa och på samma sätt kan behandling av psykisk ohälsa sänka stressnivåerna.
Även om påverkan av stress kan börja i hjärnan, så tar det inte lång tid för effekterna att sippra ner till vår psykiska hälsa, vilket resulterar i alla slaga ihållande symptom. Dessa inkluderar:
• Svårigheter att andas
• Yrsel
• Förlorad libido
• Bröstsmärta
• Trötthet
Många av dessa symptom kommer att kännas igen direkt av de som drabbas. Dock uppvisar vi inte bara effekterna av stress externt. Internt kämpar vår kropp för att återställa balans. Den kemiska oron orsakas av att kronisk stress sträcker sig till många kritiska biologiska system, inklusive matsmältningssystemet, immunsystemet och nervsystemet.
Stress kan orsaka en kraftfull reaktion i mag-tarmkanalen. Syra som samlas i magen, illamående, diarré, förstoppning, spasmer i esofagus. Samtliga av dessa symptom kan orsakas av kronisk stress, stress som inte vill försvinna. I värsta fall, om du redan har ett befintligt tillstånd som IBS eller ulcerös kolit, kan stress förvärra dessa tillstånd ytterligare.
En granskning[1] publicerad i Nature Reviews Cardiology undersökte den direkta korrelationen mellan psykologisk stress och kardiovaskulär sjukdom genom att använda flera vetenskapliga källor. Nyckelpunkter från studien inkluderar: "Psykologisk stress bidrar till kardiovaskulär sjukdom i flera steg", och "Kronisk stress på jobbet och i privatlivet är associerad med en 40-50 % ökning av kranskärlssjukdom".
Kronisk stress försvagar vårt immunsystems förmåga att operera effektivt. En granskning publicerad av University of Kentucky[2] drog slutsatsen att "...forskning om effekterna av stress på inflammation i kliniska populationer har visat att stressexponering kan öka sannolikheten för att utveckla sjukdom".
Stress kan påverka alla, när som helst, oavsett kön. Med det sagt går det inte att undvika de hormonella trenderna bland män och kvinnor. Vi har tidigare nämnt den fundamentala rollen kortisol och adrenalin spelar i vår stressrespons, men det finns ett annat hormon att överväga: oxytocin.
Oxytocin är viktigt då dess primära funktion är att mjuka upp effekten av andra stresshormon, vilket hjälper oss att slappna av. Kvinnor tenderar att naturligt producera högre nivåer av oxytocin, vilket innebär att de mer sannolikt tar hand om och når ut till andra när de är stressade. Män, å andra sidan, tenderar att ha starkare kamp- eller flyktrespons.
Dessvärre förblir stress en otroligt sofistikerad reaktion[3] och det är nästan omöjligt att kvantifiera en respons baserat endast på kön. Även om vi vet att medan hormonnivåer kan förändra vår inledande stressrespons, så ska vi inte låta det stoppa oss från att praktisera effektiv stresshantering.
Det går inte att påverka den stora påverkan stress har på både kropp och sinne. Kombinerat med skillnaderna i stressrespons beroende på kön och konsekvenserna av olika socioekonomiska faktorer är det inte konstigt att hantering av stress ofta är överväldigande! Forskare letar konstant efter nya sätt att tackla stress, inklusive användning av tillskott som CBD.
Uppmuntrande nog, antyder studier[4] att CBD kan stötta vår kropps medfödda drift för balans, en drift som bara blir större ju mer stressade vi blir. Att återställa kroppen till lika villkor hjälper till att återställa hormonnivåer samt begränsa påverkan av neurokemikalier såsom kortisol.
Det finns fortfarande mycket att lära om förhållandet mellan CBD och stress, inklusive problem relaterade till dosering, effektiviteten av fullt spektrum-extrakt jämfört med isolat och de bästa konsumtionsmetoderna. Under tiden utgör dock CBD:s avsaknad av toxicitet ett utmärkt tillskott till en etablerad stresshanteringsrutin.
Om du är intresserad av att tillföra CBD till din dagliga rutin, sök i Cibdols butik för ett komplett sortiment av CBD-oljor, kapslar, krämer och mycket mer. För tips om hur man hanterar stress och mer detaljer om vanliga stressymptom, sök i vår CBD-encyklopedi för allt du behöver veta.
[1] Steptoe, A., & Kivimäki, M. (2012). Stress and cardiovascular disease. Nature Reviews Cardiology. https://www.nature.com/articles/nrcardio.2012.45 [Källa]
[2] Morey, J. N., Boggero, I. A., & Scott, A. B. (2016). Current Directions in Stress and Human Immune Function. NCBI. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4465119/ [Källa]
[3] Verma, R., Singh Balhara, Y. P., & Gupta, C. S. (2011). Gender differences in stress response: Role of developmental and biological determinants. NCBI. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3425245/ [Källa]
[4] Ferro, M., Escalante, P., & Graubard, A. (2020). THE ROLE OF CANNABIDIOL IN THE INFLAMMATORY PROCESS AND ITS PROPERTIES AS AN ALTERNATIVE THERAPY. Innovare Journal of Medical Sciences. Published. https://innovareacademics.in/journals/index.php/ijms/article/view/39501/23812 [Källa]
[1] Steptoe, A., & Kivimäki, M. (2012). Stress and cardiovascular disease. Nature Reviews Cardiology. https://www.nature.com/articles/nrcardio.2012.45 [Källa]
[2] Morey, J. N., Boggero, I. A., & Scott, A. B. (2016). Current Directions in Stress and Human Immune Function. NCBI. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4465119/ [Källa]
[3] Verma, R., Singh Balhara, Y. P., & Gupta, C. S. (2011). Gender differences in stress response: Role of developmental and biological determinants. NCBI. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3425245/ [Källa]
[4] Ferro, M., Escalante, P., & Graubard, A. (2020). THE ROLE OF CANNABIDIOL IN THE INFLAMMATORY PROCESS AND ITS PROPERTIES AS AN ALTERNATIVE THERAPY. Innovare Journal of Medical Sciences. Published. https://innovareacademics.in/journals/index.php/ijms/article/view/39501/23812 [Källa]