Author: Luke Sholl
About the author
A picture of Luke Sholl
Med mer än 10 års erfarenhet av att skriva om CBD och cannabinoider är Luke en etablerad journalist, som idag arbetar som huvudförfattare för Cibdol och andra cannabinoidtidskrifter. Han är engagerad i att presentera fakta- och bevisbaserat material och hans fascination för CBD sträcker sig även till fitness, kost och förebyggande av sjukdomar.
Read more.

Vad är humulene?

Vad är humulene?

Som en viktig komponent i cannabisplantans fytokomplex, bidrar humulene, även känd som α-humulene eller α-karyofyllen till den märkbara doften av cannabisblommor. Tidig forskning antyder även att terpenen kan bidra till plantans terapeutiska potential.

Humulene är en av hundratals beståndsdelar i cannabisharts. På grund av de tre isoprenenheterna i dess struktur, tillhör den klassen seskviterpener.

På senare tid har forskare vänt sin uppmärksamhet mot terpener som potentiella medicinska källor—humulene är inget undantag. Även om cannabinoider tillhandahåller cannabisplantans primära effekter, är terpener tänkta att synergisera med dessa molekyler så väl som att tillhandahålla sina egna unika effekter.

Arom

Humulene producerar en träaktig, jordig och kryddig doft. Molekylen stärker aromen av flera cannabissorter, kulinariska örter och traditionella medicinska örter.

Förekommer även i

Har du någon gång öppnat en flaska India pale ale (IPA) och svurit på att du känt en doft av cannabis? Då kan det vara humulene som varit orsaken till det.

Varför? Humulene förekommer i stora mängder i de essentiella oljorna i humle—en växt som används för att smaksätta öl under bryggprocessen. Något intressant är att både cannabis och humle är medlemmar i Cannabaceae-familjen.

Humleblommorna (Humulus lupulus) innehåller upp till 40% humulene i sina extrakt.

Cannabis och humle är inte de enda växterna med humulenekällor. Molekylen kan förekomma i växter från jordens alla kontinenter, väldigt ofta tillsammans med dess motsvarighet karyofyllen. De två terpenerna delar samma formula, men deras atomer är i olika dispositioner.

Forskare har hittat höga nivåer av humulene i atmosfären runt vissa grödor och vilda växter, inklusive tallar, apelsinträd, ivor, tobak och solrosor.

Terpenen utgör även en stor del av de essentiella oljorna i salvia, lindera obtusiloba, ingefära och vietnamesisk koriander.

Humulene spelar en roll som sekundär metabolit i dessa plantor, och arbetar för att skydda dem mot pestinsekter. Intressant nog verkar de göra det genom att störa reproduktion. Forskning[1] upptäckte att humulene minskar parningsframgången av Ceratitis capitata.

Vad är humulene?

Möjliga effekter

Hittills har humulene uppvisat följande effekter:

• Antiinflammatorisk
• Antitumör
• Antibakteriell

Nedan tar vi en titt på delar av den främjande forskningen:

Främjande forskning

Humulene har uppvisat terapeutisk potential i cell- och djurstudier. Dessvärre finns det inga kliniska försök som bekräftar dessa effekter på människor. Så just nu indikerar denna tidiga forskning vad framtida människostudier kan komma att upptäcka.

• Antiinflammatorisk

En studie[2] i European Journal of Pharmacology utforskade den antiinflammatoriska potentialen hos humulene. Forskare framkallade svullnad på tassarna hos råttor och möss, och administrerade sedan terpenen oralt.

De upptäckte att humulene kunde reducera antalet inflammatoriska molekyler, och effekterna var även jämförbara med de som produceras av antiinflammatoriska läkemedel. Forskarna drog slutsatsen att humulene och β-karyofyllen "kan komma att vara viktiga verktyg för hantering och/eller behandling av inflammatoriska sjukdomar.

Forskning[3] publicerad i British Journal of Pharmacology testade humulene på en experimentell modell med allergisk astma hos möss. Symtomen för detta tillstånd inkluderar hyporresponsivitet i luftvägarna, eosinofilinflammation (eosinofil = typ av vit blodkropp) och hyperutsöndring av slem.

Humulene uppvisade markerade antiinflammatoriska egenskaper när de administrerades oralt som en aerosol. Forskarna hävdade att deras upptäckter pekar på att terpenen är en attraktiv molekyl i behandlingen av astma och inflammationsrelaterade allergier.

• Antitumör

En studie från 2003 publicerad i tidskriften Planta Medica uppvisar antitumörpotentialen hos humulene.

Forskningen började med att vetenskapsmän testade de essentiella oljorna i balsamgran—ett vanligt förekommande träd i Kanada—på flera typer av tumörceller. De upptäckte att oljan var effektiv mot alla cellinjer som testades.

De fortsatte med att analysera oljan med användning av gaskromatografi och upptäckte att humulene var den aktiva beståndsdelen mot tumörcellerna.

Forskarna upptäckte att humulene möjligtvis producerar sina antitumöreffekter genom att minska cellulära glutationnivåerna och boosta nivåer av reaktiva syreföreningar. Reaktiva syreföreningar är kända för att spela en roll i apoptos[4]—den naturliga och kontrollerade celldöden.

Ytterligare forskning publicerad i tidskriften Cancer Cell & Microenvironment testade en humulenrik essentiell olja på kolorektala cancerceller. De erhöll oljan från bladen på Myrica rubra (bärpors), en subtropisk frukt som finns i Asien och används i traditionell medicin.

Forskare upptäckte att oljan minskade tumörinvasion, försvagade metastaser (sekundär tillväxt) och framkallade apoptos.

• Antibakteriell

Humulene verkar besitta antibakteriella egenskaper. En forskningsartikel[5] i Phytotherapy Research antyder att humulene kan bekämpa Staphylococcus aureus, en bakteriell sort som orsakar hudinfektioner, skelettinfektioner och lunginflammation.

Studien testade balsamgranolja mot flera typer av bakterier. Forskarna antydde att humulene—även om det är en mindre komponent i oljan—lyckades producera effektiva åtgärder mot Staphylococcus aureus.

Källor

[1] Russo, E. B., & Marcu, J. (2017). Cannabis Pharmacology: The Usual Suspects and a Few Promising Leads. Cannabinoid Pharmacology, 67–134. https://doi.org/10.1016/bs.apha.2017.03.004 [Källa]

[2] Fernandes, E. S., Passos, G. F., Medeiros, R., da Cunha, F. M., Ferreira, J., Campos, M. M., Pianowski, L. F., & Calixto, J. B. (2007). Anti-inflammatory effects of compounds alpha-humulene and (−)-trans-caryophyllene isolated from the essential oil of Cordia verbenacea. European Journal of Pharmacology, 569(3), 228–236. https://doi.org/10.1016/j.ejphar.2007.04.059 [Källa]

[3] Rogerio, A. P., Andrade, E. L., Leite, D. F., Figueiredo, C. P., & Calixto, J. B. (2009). Preventive and therapeutic anti-inflammatory properties of the sesquiterpene α-humulene in experimental airways allergic inflammation. British Journal of Pharmacology, 158(4), 1074–1087. https://doi.org/10.1111/j.1476-5381.2009.00177.x [Källa]

[4] Redza-Dutordoir, M., & Averill-Bates, D. A. (2016). Activation of apoptosis signalling pathways by reactive oxygen species. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Cell Research, 1863(12), 2977–2992. https://doi.org/10.1016/j.bbamcr.2016.09.012 [Källa]

[5] Pichette, A., Larouche, P. L., Lebrun, M., & Legault, J. (2006). Composition and antibacterial activity ofAbies balsamea essential oil. Phytotherapy Research, 20(5), 371–373. https://doi.org/10.1002/ptr.1863 [Källa]

Källor

[1] Russo, E. B., & Marcu, J. (2017). Cannabis Pharmacology: The Usual Suspects and a Few Promising Leads. Cannabinoid Pharmacology, 67–134. https://doi.org/10.1016/bs.apha.2017.03.004 [Källa]

[2] Fernandes, E. S., Passos, G. F., Medeiros, R., da Cunha, F. M., Ferreira, J., Campos, M. M., Pianowski, L. F., & Calixto, J. B. (2007). Anti-inflammatory effects of compounds alpha-humulene and (−)-trans-caryophyllene isolated from the essential oil of Cordia verbenacea. European Journal of Pharmacology, 569(3), 228–236. https://doi.org/10.1016/j.ejphar.2007.04.059 [Källa]

[3] Rogerio, A. P., Andrade, E. L., Leite, D. F., Figueiredo, C. P., & Calixto, J. B. (2009). Preventive and therapeutic anti-inflammatory properties of the sesquiterpene α-humulene in experimental airways allergic inflammation. British Journal of Pharmacology, 158(4), 1074–1087. https://doi.org/10.1111/j.1476-5381.2009.00177.x [Källa]

[4] Redza-Dutordoir, M., & Averill-Bates, D. A. (2016). Activation of apoptosis signalling pathways by reactive oxygen species. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Cell Research, 1863(12), 2977–2992. https://doi.org/10.1016/j.bbamcr.2016.09.012 [Källa]

[5] Pichette, A., Larouche, P. L., Lebrun, M., & Legault, J. (2006). Composition and antibacterial activity ofAbies balsamea essential oil. Phytotherapy Research, 20(5), 371–373. https://doi.org/10.1002/ptr.1863 [Källa]

Produktsökare