Kan minskad inflammation stödja behandlingen av depression?

Prevalensen av psykiska störningar i Europa

En fjärdedel av oss kommer sannolikt att drabbas av minst en psykisk störning under vår livstid. Vanliga tillstånd är depression, ångest och ätstörningar. Det stora antalet drabbade är både en välsignelse och en förbannelse. Inget kan jämföras med den inverkan psykiska störningar har på de enklaste aspekterna av det dagliga livet. Men antalet patienter som hanterar psykisk ohälsa visar också att vi inte är ensamma. Ofta är det svåraste med att söka behandling för psykiska störningar att förstå att man inte är isolerad i sitt lidande, och att det finns hjälp att få.

Psykisk ohälsa påverkar inte bara den som lider. WHO uppskattar att 83 miljoner av oss kommer att påverkas i någon grad. Tyvärr kan även dessa siffror dölja problemets verkliga storlek eftersom de inte tar hänsyn till psykiska störningar hos personer över 65 år. I Europa finns också sex länder med de högsta årliga självmordstalen. Behandlingsresistent depression är en ännu större belastning och bidrar till dessa siffror. Som vi redan har nämnt beror upp till 90 procent av självmorden i dessa länder på någon form av psykisk störning.

Dessa siffror är inte exklusiva för låginkomstländer eller fattigare länder i Europa. Självmord står för 17,6% av alla dödsfall bland unga vuxna i höginkomstländer. Dessutom är män mycket mer benägna att begå självmord jämfört med kvinnor. Trots den upprörande statistiken finns det hopp.

Förutom stödgrupper, onlineforum, hälso- och sjukvårdsinitiativ och råd från din läkare tyder forskning på att kopplingen mellan inflammation, vårt immunsystem och depression kan peka på ytterligare behandlingsmetoder.

Depression och inflammation

För att förstå sambandet mellan inflammation och depression måste vi först beskriva de grundläggande förutsättningarna för vårt immunförsvar. Som svar på bakterier, sjukdom eller infektion träder vårt immunförsvar i funktion. En inflammatorisk reaktion översvämmar det nödvändiga området med proinflammatoriska cytokiner. Dessa behövs för att stärka vårt naturliga försvar. Problem börjar dock uppstå när vår inflammatoriska reaktion inte avtar. Uppbyggnaden av cytokiner kan leda till att friska celler skadas och balansen i vår kropp blir lidande till följd av detta. Ett överflöd av proinflammatoriska cytokiner har redan kopplats till flera allvarliga kroniska sjukdomar.

Inflammation kan också förekomma vid andra psykiska störningar, vilket gör den transdiagnostisk. Genom att ta itu med inflammationen angriper man grundorsaken och behöver inte nödvändigtvis justera annan behandling trots eventuella skillnader i diagnos. Att först ta itu med inflammationen kan hjälpa dem som lever med bipolär sjukdom, ångestsyndrom och schizofreni.

Det är dock viktigt att notera att inflammation inte direkt leder till psykiatriska sjukdomar som depression. Depression är en känslomässig störning som har flera undertyper. Att diagnostiseras med depression innebär inte att man garanterat har ett högre antal proinflammatoriska celler, utan snarare att deras närvaro innebär att det kan finnas ytterligare en väg till behandling. En studie från JMA Psychiatry visade att 45 % av patienterna med behandlingsresistent depression också hade vad som anses vara "hög inflammation".

Kopplingen går sedan ett steg längre. Data tyder på att inflammation kan hämma områden i hjärnan som är kopplade till motivation, upphetsning, ångest och alarm. Genom att störa neurotransmittorsystemen i dessa områden kan inflammation göra depression ännu svårare att behandla. Vi vet till exempel att motion kan hjälpa kroppen att producera hälsosamma neurokemikalier som får oss att må bra. Om inflammation kan dämpa vår motivation blir det ännu mindre troligt att vi försöker motionera. Samma sak gäller för att äta bra eller umgås med andra. Vanliga behandlingar kan då visa sig vara mindre effektiva till följd av en ökad inflammatorisk reaktion.

Tyvärr är det så att det som fungerar på en patient kanske inte ger samma resultat på en annan. En människas hjärna är en sofistikerad maskin som inte kan slås på och av med en enkel strömbrytare. Ytterligare analyser behövs för att fastställa hur intimt sammankopplade psykisk hälsa och inflammation är. Mer data, större kliniska prövningar och flera kontrollerade studier krävs för att bekräfta det vi vet hittills.

Att bekämpa inflammation kan bidra till att lindra depression

Forskarnas mål är att förstå sambandet mellan inflammation och psykiska störningar fullt ut. Preliminära data tyder på att vi skulle kunna stödja hjärnans naturliga förmåga att övervinna symtomen på depression genom att minska inflammationen. Det skulle dock fortfarande behöva ske i kombination med konventionella behandlingsformer. Teoretiskt sett skulle det vara möjligt för människor som lever med depression, och som dessutom är behandlingsresistenta, att bli mindre motvilliga.

Även om de specifika resultaten av inflammation och depression fortfarande behöver definieras genom mer omfattande forskning, skadar det verkligen inte att tänka på att minska inflammationen om du visar dig vara resistent mot behandling. Inflammation kan orsaka allvarligare kroniska tillstånd som diabetes, cancer och hjärtsjukdomar. För dem som lever med psykiska störningar tyder dessa studier på att det är oerhört värdefullt att vidta åtgärder mot inflammation.