Gör gurkmeja blodet tunnare eller tjockare?
Published:
Gurkmeja är en populär gul krydda som har använts i århundraden i indisk matlagning och medicin. I västvärlden har gurkmeja blivit allt populärare som superfood och kosttillskott tack vare sina antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper.
Innehåll:
- Vad är gurkmeja?
- Potentiella fördelar med gurkmeja
- Förtunnar gurkmeja ditt blod?
- Gör gurkmeja blodet tjockare?
- Är gurkmeja ett naturligt blodförtunnande medel?
- Doseringsrekommendationer för gurkmeja
- Tecken på blod som är för tjockt eller tunt
- Huskurer för att balansera blodförtjockning
- Gör gurkmeja blodet tunnare eller tjockare?
- Sammanfattning
Men det råder delade meningar om huruvida gurkmeja har blodförtunnande eller blodförtjockande effekter. Så hur är det egentligen - gör gurkmeja blodet tunnare eller tjockare?
Vad är gurkmeja?
Gurkmeja är en växt i ingefärsfamiljen som härstammar från Sydostasien. Gurkmejans rot torkas och mals till det välkända gula pulver som vi använder som krydda.
Gurkmeja innehåller curcuminoider, varav den vanligaste är curcumin. Kurkumin ger gurkmeja dess gula färg och bidrar till många av dess potentiella hälsofördelar.
Gurkmeja har använts inom ayurvedisk och kinesisk medicin i tusentals år. På senare tid har vetenskapen börjat stödja vissa av dess traditionella användningsområden.
Potentiella fördelar med gurkmeja
Idag är gurkmeja mest känd för sina antiinflammatoriska effekter. Kurkuminet i gurkmeja är en kraftfull antiinflammatorisk förening som fungerar på samma sätt som läkemedel som ibuprofen.
Viss forskning visar att gurkmeja också kan:
- Ökar antioxidanternas kapacitet
- Förbättra symtomen vid artrit
- Minska risken för hjärtsjukdomar
- lindra depression
- Förbättra minne och hjärnfunktion
- Förebygga neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers
- Lindrar matsmältningsbesvär som uppblåsthet och gaser
- Snabbare återhämtning och mindre muskelömhet efter träning
- Skydda gallblåsan och behandla gallsten
- Fördröja trötthet under träning
- Behandla hudåkommor vid lokal applicering
Det behövs fortfarande mycket mer forskning. Men de första resultaten är lovande för användningen av gurkmeja som ett mångsidigt terapeutiskt medel.
Låt oss nu dyka in i debatten - gör gurkmeja blodet tunnare eller tjockare?
Förtunnar gurkmeja ditt blod?
Det finns vissa belägg för att gurkmeja kan ha naturliga blodförtunnande effekter.
I kroppen är trombocyter blodkroppar som hjälper blodet att koagulera och stoppa blödningar. När blodplättar klumpar ihop sig kan de bilda proppar i dina artärer eller vener.
Blodförtunnande medel verkar genom att minska blodplättarnas förmåga att klibba ihop och bilda blodproppar. De hjälper till att förebygga farliga blodproppar som kan leda till hjärtinfarkt, stroke och lungemboli.
Viss forskning tyder på att gurkmeja kan hämma trombocytaggregationen, dvs. minska trombocyternas förmåga att klumpa ihop sig och bilda blodproppar.
Ett par studier har visat att curcumin hämmar trombocytaggregationen på liknande nivåer som aspirin i försök på människor och djur. Effekten krävde dock höga doser av curcumin.
Andra studier visar att gurkmeja och curcumin ökar blödningstiden och minskar koagelbildningen. Även här användes mycket höga doser.
Så i teorin kan gurkmeja ha milda blodförtunnande effekter vid riktigt höga tillskottsdoser. Men bevisen är inkonsekventa.
Vissa studier visar ingen påverkan på blödningstiden eller andra blodkoagulationsfaktorer vid användning av gurkmeja eller curcumin. Mekanismerna är oklara.
Sammantaget visar aktuell forskning inte entydigt att gurkmeja är ett effektivt blodförtunnande medel. Fler studier behövs för att förstå om och hur gurkmeja påverkar koaguleringen.
Vid kulinariska doser är gurkmejans eventuella blodförtunnande effekt sannolikt obetydlig.
Gör gurkmeja blodet tjockare?
Å andra sidan finns det de som hävdar att gurkmeja har blodförtjockande egenskaper.
Blodförtunnande medel som warfarin verkar genom att blockera vitamin K, en viktig koagulationsfaktor. Det finns en viss oro för att högdostillskott av gurkmeja skulle kunna motverka dessa effekter.
Huvudargumentet är att gurkmeja innehåller vitamin K1. K-vitamin hjälper till att aktivera koagulationsfaktorer i blodet. Brist på K-vitamin leder till tunnare blod.
Det är sant att gurkmeja innehåller vitamin K1. Men mängden är minimal jämfört med doser som påverkar koagulationen.
En tesked gurkmejapulver ger bara 9 % av det rekommenderade dagliga intaget av vitamin K. Man måste äta extremt stora mängder gurkmeja för att få i sig tillräckligt med vitamin K för att förändra koagulationsfaktorerna.
Vissa källor hävdar också att gurkmeja innehåller mycket oxalater, som binder till kalcium och teoretiskt sett kan påverka blodkoagulationen. Men studier visar att gurkmeja faktiskt är ett livsmedel med låg oxalathalt, och att oxalater i kosten inte är en viktig faktor för blodkoagulering.
Det finns inga bevis för att intag av gurkmeja i normala mängder kan göra blodet tjockare eller påverka antikoagulerande läkemedel. Vid extra doser är det möjligt att det finns en interaktion, men det är osannolikt.
Är gurkmeja ett naturligt blodförtunnande medel?
Baserat på aktuell forskning verkar gurkmeja inte ha några signifikanta blodförtunnande eller blodförtjockande effekter i normala kulinariska eller kompletterande doser.
Studier visar att gurkmeja och curcumin kan påverka koagulationen vid riktigt höga koncentrationer. Men mekanismerna är inte helt klarlagda.
Här är en kort sammanfattning:
- Provrörs- och djurstudier visar att gurkmeja och curcumin hämmar trombocytaggregationen och minskar koagelbildningen vid mycket höga doser. Men studier på människor är begränsade och inkonsekventa.
- Gurkmeja är inte ett effektivt naturligt blodförtunnande medel vid kostintag eller normala tillskottsdoser. Extremt höga doser kan möjligen ha milda blodförtunnande effekter, men mer forskning behövs.
- Det är osannolikt att gurkmeja förtjockar blodet vid någon rimlig dosering. Innehållet av vitamin K1 är lågt och har ingen praktisk betydelse för koaguleringen.
- Det krävs mer rigorösa kliniska studier på människor för att förstå om gurkmeja definitivt har trombocythämmande effekter och hur det kan interagera med blodförtunnande medel som warfarin eller aspirin.
Med måtta verkar gurkmeja alltså vara neutral när det gäller att påverka koagulations- eller blödningsrisken. Endast extremt höga tillskottsdoser kan förändra koagulationsförmågan.
Om du tar blodförtunnande medel eller har en blödningsrubbning bör du rådfråga din läkare innan du tar gurkmejatillskott. Men normal kulinarisk användning bör inte utgöra några problem.
Doseringsrekommendationer för gurkmeja
Curcuminet i gurkmeja har låg biotillgänglighet, vilket innebär att kroppen har svårt att absorbera och utnyttja det.
I studier används vanligen gurkmejaextrakt som standardiserats till höga kurkuminhalter. Helt gurkmejapulver innehåller ca 3 % kurkumin. Du skulle behöva konsumera enorma mängder för att få koncentrationer som används i de flesta studier.
När det gäller extrakt anses doser på upp till 8000 mg curcumin per dag vara säkra enligt forskning. Men mängder över 2000 mg kan irritera tarmen.
För gurkmejapulver anses dagliga doser på upp till 8 gram vara säkra och förnuftiga. Högre doser kan vara problematiska på lång sikt.
För att få gynnsamma antiinflammatoriska effekter bör du sträva efter minst 500 mg standardiserat curcuminextrakt eller ca 1⁄2 till 1 tesked gurkmejapulver dagligen.
Slutsatsen är att du skulle behöva konsumera galna, orealistiska mängder gurkmeja för att väsentligt påverka koagulationsfunktionen. Standard kulinarisk och kompletterande användning bör inte tunna eller förtjocka ditt blod.
Tecken på blod som är för tjockt eller tunt
Blodproppar är livsviktiga - de stoppar blödningar och möjliggör läkning. Men onormal koagulering kan också blockera blodflödet och syretillförseln till delar av kroppen.
Här är några tecken på att ditt blod kan vara för tjockt eller tunt:
Symtom på tjockt blod:
- Djup ventrombos (blodpropp i benet)
- Lungemboli (blodpropp i lungan)
- Stroke
- Hjärtattack
- Kronisk huvudvärk
- Stickningar eller domningar
- Yrsel
- Nedsatt mental kapacitet
- Erektil dysfunktion
Symptom på tunt blod:
- Näsblod
- Blödande tandkött
- Kraftig menstruationsblödning
- Onormala blåmärken
- Petechia fläckar på huden
- Blod i urin eller avföring
- Anemi
Var uppmärksam på dessa symtom om du är orolig för blodkoagulationsrubbningar. Korrekt tjocklek säkerställer att blodet flödar smidigt och koagulerar normalt.
Huskurer för att balansera blodförtjockning
Du kan ändra din kost och livsstil för att upprätthålla ett balanserat blodflöde och en balanserad koagulationsfunktion:
Förtjockar blodet naturligt:
- Ät livsmedel som innehåller mycket K-vitamin - bladgrönsaker, nötlever, fermenterade livsmedel.
- Ta tillskott av vitamin K, fiskolja eller nattokinas.
- Lägg tryck på och höj upp skär- eller skrubbsår för att stoppa blödningen.
- Håll dig hydrerad - uttorkning gör blodet tjockare.
Naturligt tunt blod:
- Ät råa frukter och grönsaker och undvik processat kött - det minskar oxidativ stress.
- Motionera regelbundet - förbättrar cirkulationen.
- Förlora övervikt - minska blodtrycket.
- Minska alkoholkonsumtionen och sluta röka - begränsa riskfaktorerna för blodpropp.
- Ta kosttillskott med ginkgo biloba, vitlök eller nattokinas.
Träffa din läkare för att identifiera eventuella bakomliggande orsaker till onormal koagulation. Ta blodprov för att kontrollera trombocytnivåer och koagulationstider.
Gör gurkmeja blodet tunnare eller tjockare?
- Vid kulinariska doser har gurkmeja sannolikt ingen betydande inverkan på koagulations- eller blödningsrisken.
- Det finns vissa belägg för att mycket höga tillskottsdoser kan ha milda blodförtunnande effekter. Mekanismerna är dock oklara och data från människa saknas.
- Det är osannolikt att gurkmeja gör blodet tjockare genom att innehålla K-vitamin eller oxalater i praktiska kostmängder.
- Mer forskning behövs fortfarande för att kunna dra definitiva slutsatser om potentiella interaktioner mellan gurkmeja och koagulation.
- Håll utkik efter symtom på onormal blodvolym och diskutera eventuella problem med din läkare.
- Behåll en balanserad koagulationsfunktion genom att dricka mycket vätska, motionera och äta en hälsosam kost.
Oavsett om gurkmeja har någon effekt på ditt blod eller inte, verkar det fortfarande vara bra för att bekämpa inflammation och tillföra antioxidanter vid förnuftig användning.
Var bara försiktig med extremt höga doser av gurkmeja eller curcuminextrakt om du har blodkoagulationsstörningar eller tar antikoagulerande mediciner. Kontakta din läkare först angående eventuella säkerhetsproblem eller potentiella interaktioner.
Men att krydda din matlagning med denna ljusgula rot bör inte störa ditt blodflöde eller din koagulationsförmåga i vanliga kulinariska mängder.
Förminskar tillagning av gurkmeja dess hälsofördelar?
Viss forskning visar att värme från matlagning kan minska kurkuminnivåerna i gurkmeja. Tillagning av gurkmeja med fett eller svartpeppar kan dock förbättra absorptionen. Sammantaget behåller kokt och rå gurkmeja fortfarande sina hälsofördelar.
Vad är den ideala gurkmejadosen för hälsan?
Ett dagligt intag av 500 mg-2000 mg gurkmejaextrakt standardiserat till 95% curcumin eller ca 1⁄2-1 tesked gurkmejapulver är idealiskt för antiinflammatoriska effekter. Högre doser kommer sannolikt inte att ge ytterligare fördelar.
Interagerar gurkmeja med blodtrycksmediciner?
Viss forskning tyder på att gurkmeja kan sänka blodtrycket något. Patienter som tar blodtryckssänkande läkemedel bör övervaka sitt blodtryck när de tar gurkmejatillskott. Men det är osannolikt att kulinariska mängder orsakar interaktioner.
Kan du ta gurkmeja om du tar p-piller?
Det finns inga bevis för att gurkmeja interagerar med p-piller. Gurkmeja kan dock potentiellt påverka absorptionen av vissa läkemedel om de tas samtidigt. Separera doserna med 2-3 timmar bara för att vara säker.
Är det säkert att äta gurkmeja under graviditet?
Gurkmeja i livsmedelsmängder är sannolikt säkert under graviditet. Kosttillskott med gurkmeja rekommenderas dock inte eftersom kurkumin kan ha livmoderstimulerande effekter. Rådgör alltid först med din läkare.
Kan gurkmeja hjälpa till att sänka kolesterolet?
Viss forskning tyder på att gurkmeja kan förbättra kolesterolnivåerna något. Mekanismerna är oklara men är sannolikt relaterade till minskad inflammation och förbättrad leverfunktion. Enbart gurkmeja sänker sannolikt inte kolesterolvärdet nämnvärt.
Interagerar gurkmeja med blodsockersänkande läkemedel?
Curcumin kan förstärka effekten av diabetesläkemedel genom att ytterligare sänka blodsockernivån. Övervaka ditt blodsocker noga när du kombinerar gurkmejatillskott med diabetesläkemedel.
Kan man ta gurkmeja om man har gallsten eller njursten?
Höga doser av gurkmeja kan förvärra befintliga gallstenar eller njurstenar hos vissa individer. Börja med lägre doser och sluta använda gurkmeja om du upplever smärta eller obehag.
Är det säkert att ta gurkmeja varje dag?
Ja, att ta upp till 500-2000 mg gurkmejaextrakt eller 1 tesked gurkmejapulver dagligen på lång sikt anses vara säkert enligt forskning. Fördela doserna över hela dagen istället för att ta en enda stor dos.
Sammanfattning
Det pågår en debatt om huruvida gurkmeja har blodförtunnande eller blodförtjockande egenskaper. Aktuell forskning visar att gurkmeja vid normala kost- eller tillskottsdoser sannolikt inte nämnvärt påverkar koagulations- eller blödningsrisken. Vissa provrörs- och djurstudier tyder på att extremt höga koncentrationer av gurkmeja eller curcumin kan hämma trombocytaggregationen och minska koagulationsbildningen. Mekanismerna är dock oklara och de kliniska prövningarna på människor är begränsade och motsägelsefulla. Även om det finns en möjlighet att mycket höga doser kan ha milda antikoagulerande effekter, finns det inga solida bevis för att gurkmeja kan tunna ut blodet effektivt. Påståenden om att gurkmeja gör blodet tjockare är inte heller underbyggda, eftersom K-vitaminhalten är för låg för att påverka koagulationsfaktorerna. Det krävs mer rigorösa försök på människor för att verkligen förstå om gurkmeja påverkar koagulationen. Men vid normala kulinariska eller kompletterande mängder verkar gurkmeja vara neutral när det gäller blodflöde och koagulationsfunktion.