Vilka är tecknen på oro?

Oro är en normal mänsklig känsla som alla upplever från tid till annan. Men för vissa människor kan oron bli överdriven och leda till ångeststörningar som påverkar det dagliga livet avsevärt. Att känna igen tecknen på problematisk oro är ett viktigt första steg för att få hjälp. I den här artikeln beskrivs skillnaderna mellan normal oro och överdriven oro, de viktigaste tecknen och symtomen samt när man bör söka stöd.

Vad är oro?

Oro är ångestfyllda tankar och känslor om verkliga eller inbillade hot eller negativa händelser som kan inträffa i framtiden. En viss nivå av oro kan vara bra eftersom den motiverar människor att förbereda sig för utmaningar eller faror. Att oroa sig överdrivet mycket för osannolika eller mindre problem är dock improduktivt och plågsamt.

Oro blir problematisk när den är det:

• Överdriven - oroar sig mer intensivt och ofta än vad situationen kräver.
• Okontrollerbar - Svårt att sluta oroa sig när det väl har börjat.
• Störande - Oroande tankar stör det dagliga livet och funktionen.

Skillnader mellan normal oro och överdriven oro

Normal oro:

• Fokuserar på realistiska problem eller kommande händelser
• Motiverar människor att vidta konstruktiva åtgärder
• Avtar när en lösning har hittats eller händelsen är över
• Inte påtagligt försvårar dagliga aktiviteter

Överdriven, problematisk oro:

• Fokuserar på osannolika hot eller överdrivna värsta tänkbara scenarier
• Orsakar plågsam och ihållande ångest
• Är improduktiv och orealistisk
• Stör förmågan att fokusera och slutföra uppgifter
• Inverkar negativt på relationer, arbete och fritidsaktiviteter

Tecken och symptom på problematisk oro

De viktigaste tecknen och symptomen på överdriven oro som anses vara problematiska är bl.a:

Svårigheter att kontrollera oroande tankar

• Tankarna ständigt fokuserade på bekymmer
• Påträngande "tänk om..."-tankar
• Oproduktivt ältande och grubblerier
• Oron känns okontrollerbar när den väl har börjat

Fysiska ångestsymtom

• Muskelspänningar, huvudvärk, trötthet
• Rastlöshet, känsla av att vara "på helspänn"
• Koncentrationssvårigheter
• Irritabilitet
• Sömnstörningar

Undvikande och ångest

• Undvika situationer som utlöser oro
• Plågsam och ihållande ångest
• Svårigheter att tolerera osäkerhet
• Nedstämdhet, brist på motivation

Störningar i det dagliga livet

• Nedsatt förmåga att fatta beslut
• Svårare att påbörja och slutföra uppgifter
• Sämre prestation på arbetet eller i skolan
• Spända relationer
• Mindre engagemang i sociala aktiviteter, fritidsaktiviteter eller motion

När blir oron överdriven eller problematisk?

Det finns ingen specifik gräns som skiljer "normal" oro från överdriven oro. Det finns dock några allmänna riktlinjer:

• Om oron känns okontrollerbar, pågår i över 6 månader och inträffar oftare än vanligt, kan den vara överdriven.
• Om oron orsakar betydande lidande, undvikande beteende, svårigheter att fungera eller fysiska symtom är den sannolikt problematisk.
• Om oron stör din dagliga rutin, dina relationer, din arbetsprestation eller ditt skolarbete bör du söka hjälp.
• Om du ägnar mer än 1 timme om dagen åt att oroa dig är det troligt att det stör ditt liv.

Tänk på att vi alla oroar oss i någon mån. Den viktiga frågan är om oron gör livet mycket svårare för dig eller din närstående.

Vad orsakar överdriven oro och ångest?

För vissa människor kommer oro naturligt och fungerar som en hanteringsmekanism för livets stress och osäkerhet. Överdriven oro kan också bero på underliggande problem som t.ex:

• Trauma eller negativa livserfarenheter - Tidigare känslomässigt trauma eller övergrepp kan göra människor mer benägna att oroa sig.
• Genetik - Ångestsyndrom som generaliserat ångestsyndrom (GAD) har en genetisk komponent.
• Hjärnkemi - Obalanser i signalsubstanserna påverkar de delar av hjärnan som hanterar oro.
• Personlighet - tendens till pessimism, riskobenägenhet, perfektionism eller att vara till lags.
• Stress - Stora påfrestningar i livet kan utlösa ihållande oro.

Till en början kan oro vara ett sätt att hantera situationen, men med tiden kan kronisk oro få ett eget liv. Den som oroar sig får för vana att fixera sig vid möjliga hot, vilket gör det svårt att sluta.

Sjukdomar kopplade till överdriven oro

För vissa individer är kronisk överdriven oro ett symptom som förknippas med vissa psykiska hälsotillstånd som t.ex:

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD) - överdriven och svårkontrollerad oro för vardagliga saker är det främsta symptomet. Fysiska ångestsymtom förekommer också.
• Social ångest - Extrem oro för sociala situationer på grund av oro för att bli negativt bedömd. Detta kan leda till att man undviker sociala aktiviteter.
• Paniksyndrom - Återkommande panikattacker tillsammans med ihållande oro för framtida attacker.
• Tvångssyndrom (OCD) - Oönskade påträngande tankar orsakar kronisk ångest. Tvångstankar och ritualer utförs för att försöka lindra ångesten.
• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD ) - Efter ett trauma kan man uppleva svår oro och ångest samt flashbacks och mardrömmar.
• Depression - överdriven oro som åtföljs av nedstämdhet, trötthet, värdelöshet eller självmordstankar.

Att få en korrekt diagnos av en psykolog är viktigt för att vägleda behandlingen.

Hälsoeffekter av kronisk oro

Överdriven oro är skadligt för både den mentala och fysiska hälsan. Potentiella hälsoeffekter är bl.a:

• Ökad risk för psykiska störningar som klinisk depression och drogmissbruk
• Nedsatt funktion hos immunsystemet
• Kardiovaskulär belastning och ökad risk för högt blodtryck
• Gastrointestinala problem som irritabel tarm
• Huvudvärk, muskelspänningar, ryggsmärta
• Sämre sömnkvalitet, trötthet
• Minskad livskvalitet och livstillfredsställelse

Kronisk stress från överdriven oro ökar också inflammationen i kroppen, vilket kan förvärra tillstånd som hjärtsjukdomar, diabetes och autoimmuna sjukdomar.

När ska man söka hjälp för oro?

Det är tillrådligt att söka stöd om:

• Du oroar dig överdrivet mycket i över 6 månader
• Oro orsakar betydande lidande och stör ditt dagliga fungerande
• Fysiska ångestsymtom förekommer, t.ex. muskelspänningar, trötthet, irritabilitet
• Du använder alkohol eller droger för att hantera ångest och oro
• Din oro orsakar problem i dina relationer
• Oron verkar okontrollerbar och genomträngande
• Ditt humör är lågt och oro hindrar dig från att njuta av livet

Det första steget är att tala med en läkare. Läkaren kan kontrollera om det finns några underliggande medicinska problem och hänvisa dig till en legitimerad psykolog eller terapeut för diagnos och behandling.

Vänner och familj kan också erbjuda viktigt känslomässigt stöd. Det finns också stödgrupper för oroliga där du kan dela med dig av erfarenheter och effektiva strategier.

Behandlingar för problematisk oro

Rådgivning, medicinering, självhjälpsstrategier eller en kombination kan användas för att behandla överdriven oro baserat på varje persons symtom och behov.

Rådgivning

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektivt för att lära ut praktiska strategier för att hantera kronisk oro. Exponeringsterapi kan hjälpa till att minska undvikande beteenden.

Medicinering

Antidepressiva medel eller ångestdämpande läkemedel kan förskrivas. Enbart medicinering är dock vanligtvis otillräckligt utan terapi.

Strategier för självhjälp

Användbara tekniker inkluderar mindfulnessövningar, distraktion, motion, att begränsa oro till en viss tid och att tänka mer positivt.

Med lämplig behandling kan människor återfå kontrollen över sin oro och återställa balansen i sina liv.

Att hantera normal oro

Att lära sig att hantera vardagliga bekymmer kan hjälpa till att förhindra att de eskalerar. Några hälsosamma copingstrategier är

• Fokusera på lösningar inom din kontroll, snarare än att grubbla över osäkerhetsfaktorer.
• Dela med dig av dina känslor till betrodda vänner eller släktingar för att få perspektiv.
• Vidta konstruktiva åtgärder där så är möjligt, t.ex. förbereda sig för utmanande situationer.
• Att avsätta tid för att "oroa sig" i stället för att oroa sig hela dagen.
• Gör avkopplande aktiviteter som att promenera, läsa eller lyssna på musik.
• Undvik överdriven användning av alkohol och stimulantia.
• Tillräckligt med sömn, hälsosam mat och regelbunden motion.
• Använda mindfulness- och meditationstekniker.
• Sök rådgivning om oron fortsätter att störa funktionsförmågan.

Slutsats

Sammanfattningsvis blir oro problematisk när den är överdriven, okontrollerbar, plågsam och börjar störa det dagliga livet. Att söka hjälp rekommenderas om oron varar i över 6 månader, orsakar fysiska symtom och stör din rutin. Behandlingar som KBT, medicinering och självhjälp kan vara effektiva. Om du upplever några tecken på problematisk oro, kontakta en läkare eller mentalvårdspersonal. Med rätt strategier och stöd kan du övervinna överdriven oro och ångest.

Vanliga frågor och svar

Vad är skillnaden mellan oro och bekymmer?

Oro innebär tankar om ett verkligt problem och motiverar till handling. Oro tenderar att vara repetitiva, plågsamma tankar om osäkra eller osannolika resultat. De flesta bekymmer har ett ängsligt, katastrofalt fokus.

Är oro samma sak som ångest?

Oro och ångest är nära besläktade. Ångest beskriver fysiska och psykiska symptom som att känna sig spänd eller nervös. Oro är specifikt kopplat till ängsliga tankar. Överdriven, plågsam oro är ett centralt symptom vid många ångeststörningar.

Kan det vara bra att oroa sig lite?

En viss grad av oro för faktiska problem kan vara bra genom att motivera till förberedelser och förebyggande arbete. Men överdriven oro för osannolika utfall är improduktivt.

Är oro ett tecken på svaghet?

Nej, oro är inte ett tecken på svaghet eller en karaktärsbrist. Problematisk oro och ångestsyndrom har biologiska orsaker som genetik och hjärnkemi. Rådgivning och medicinering är effektiva medicinska behandlingar.

Kan oro påverka den fysiska hälsan?

Ja, forskning visar att kronisk oro bidrar till problem som huvudvärk, mag- och tarmproblem, högt blodtryck, sämre immunförsvar och hjärt- och kärlsjukdomar. Överdriven oro är mycket tärande.

Hur kan jag kontrollera min oro?

Användbara strategier är positivt tänkande, att fokusera på nuet, att skilja på oroande och icke oroande tid, djupandning, motion och att söka terapi. Undvik inte situationer, eftersom begränsad exponering ökar ångesten över tid.

När bör jag överväga läkemedel vid oro?

Om oron kvarstår i mer än 6 månader trots att man använt självhjälpstekniker kan ångestdämpande eller antidepressiva läkemedel vara till nytta. Medicinering är särskilt användbar när den kombineras med kognitiv beteendeterapi (CBT).

Vilka naturläkemedel hjälper mot oro?

Några naturliga kosttillskott som kan hjälpa till att dämpa oron är magnesium, lavendelolja, kamomill, passionsblomma och adaptogener som ashwagandha. Avslappnande aktiviteter som yoga, meditation eller massageterapi kan också hjälpa till att lindra ångest.

Kan barn och tonåringar också ha problem med överdriven oro?

Ja, ångestsyndrom som generaliserat ångestsyndrom börjar ofta i barndomen. Håll utkik efter tecken som sömnsvårigheter, trötthet, undvikande av skolan eller socialt umgänge, raseriutbrott, klängigt beteende eller frekventa fysiska besvär. Vi rekommenderar att du söker hjälp hos en barnpsykolog.

Resurser som använts för att skriva denna artikel

Amerikanska psykiatriska föreningen. (2013). Diagnostisk och statistisk manual för psykiska störningar (5:e uppl.). https://doi. org/10.1176/appi.books.9780890425596

Amerikanska föreningen för ångest och depression. (2021). Symtom. https://adaa.org/understanding-anxiety/generalized-anxiety-disorder-gad

Hjälpguide. (2022). Hur man slutar oroa sig. https://www. helpguide.org/articles/anxiety/how-to-stop-worrying.htm

Hirsch, C. R., & Mathews, A. (2012). En kognitiv modell av patologisk oro. Behaviour Research and Therapy, 50(10), 636-646. https://doi.org/10.1016/j.brat.2012.06.007

Hoge, E. A., Ivkovic, A., & Fricchione, G. L. (2012). Generaliserat ångestsyndrom: diagnos och behandling. BMJ (Clinical research ed.), 345, e7500. https://doi. org/10.1136/bmj.e7500

Kertz, S., Bigda-Peyton, J., Rosmarin, D., & Björgvinsson, T. (2012). Betydelsen av oro över diagnostiska presentationer av generaliserad ångestsyndrom. Journal of anxiety disorders, 26(8), 783-790. https://doi.org/10.1016/j.janxdis.2012.07.002

Nationella institutet för psykisk hälsa. (2022). Ångestsyndrom. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/anxiety-disorders

Park, S. H., Vasey, M. W., Van Bavel, J. J., & Thayer, J. F. (2014). När tonisk hjärtvagal ton förutsäger förändringar i fasisk vagal ton: Rollen av rädsla och perceptuell belastning. Psykofysiologi, 51(5), 419-426. https://doi.org/10.1111/psyp.12186

Sears, C. R., & Kraus, S. (2009). Jag tänker därför jag om: Kognitiva förvrängningar och copingstil som förmedlare av effekterna av mindfulnessmeditation på ångest, positiv och negativ påverkan och hopp. Journal of clinical psychology, 65(6), 561-573. https://doi.org/10.1002/jclp.20543