Vilka är de 10 vanligaste sakerna som människor oroar sig för?
Published:
Oro och ångest är mycket vanliga känslor som de flesta människor upplever från tid till annan. Enligt färska undersökningar och forskning finns det vissa bekymmer som är vanligare än andra. Även om de specifika saker som människor oroar sig för kan variera beroende på ålder, plats, kultur och individuella omständigheter, finns det några allmänna teman som tenderar att vara mycket vanliga bekymmer.
Innehåll:
- De 10 vanligaste orosmomenten
- Varför vi oroar oss för dessa saker
- Tips för att hantera vanliga bekymmer
- När ska man söka professionell hjälp för ångest och oro?
- När ska man uppsöka läkare snabbt?
- Slutsats och lärdomar
-
Vanliga frågor och svar
- Vad är skillnaden mellan oro, stress och ångest?
- Är oro någonsin användbart?
- Kan oro vara skadligt?
- Vad orsakar överdriven oro?
- När är oro ett tecken på ångestsyndrom?
- Vilka tekniker hjälper till att hantera oro?
- Vilka behandlingar hjälper kroniska orosmoment?
- Hur kan du stödja en vän eller närstående som oroar sig överdrivet mycket?
- När bör man söka akut hjälp för ångest?
- Vad är det bästa sättet att stoppa ångestfyllda tankar?
I denna detaljerade artikel kommer vi att utforska de 10 vanligaste sakerna som studier har visat att många människor ofta oroar sig för, titta på varför just dessa frågor väcker oro och ge några tips och resurser för att hantera vanliga bekymmer och ångest.
De 10 vanligaste orosmomenten
Här är 10 av de vanligaste orosmomenten som vuxna upplever:
1. Pengar och finanser
Oro för pengar och ekonomisk trygghet hamnar rutinmässigt högst upp på listan över saker som människor oroar sig för. Att inte ha tillräckligt med pengar för att betala räkningar, skulder, stigande levnadskostnader och att spara tillräckligt till pensionen är några av de största penningrelaterade orosmomenten.
Den ekonomiska oron ökar ofta under konjunkturnedgångar och perioder av osäkerhet. Pengar kan dock orsaka stress även när läget är relativt stabilt, särskilt för personer som kämpar med skulder eller lever på sin lön.
2. Hälsa och säkerhet för nära och kära
För många människor är nära anhörigas och vänners hälsa och välbefinnande en stor källa till oro. I synnerhet är det mycket vanligt att föräldrar oroar sig för sina barn. Men oro för partners, syskons, föräldrars och andra närståendes säkerhet och hälsa är också vanligt förekommande.
Ibland är det specifika hälsoproblem eller hälsorisker som ger upphov till denna oro. Andra gånger är det en mer allmän oro för att förlora någon närstående. Händelser som sjukdomar, skador eller olyckor kan öka denna oro.
3. Oro för jobb och karriär
Arbete är nära kopplat till ekonomisk trygghet, vilket är anledningen till att oro för jobb och karriär är mycket vanligt. Att förlora jobbet, att inte kunna hitta ett jobb, att inte tycka om sitt jobb, instabila anställningsförhållanden och osäkerhet om framtida karriärmöjligheter finns alla med på topp 10-listan över vanliga bekymmer.
Undersysselsättning och svårigheter att byta karriär eller utvecklas bidrar också till denna oro för många människor. Oron tenderar att öka under lågkonjunkturer och när företag rapporterar om uppsägningar.
4. Problem med relationer
För dem som har en relation är oro för relationen mycket vanligt förekommande. Vanliga bekymmer är konflikter med partnern, att förlora kontakten och intimiteten, otrohet eller förtroendeproblem, olika mål och värderingar samt oro för att partnern inte bryr sig.
Andra bekymmer i relationen som oro för partnerns hälsa, humörsvängningar, brist på stöd och dålig kommunikation är också vanliga. Stress i relationen tenderar att vara högst bland par med barn.
5. Ångest och depression
Många människor oroar sig för att uppleva känslor av ångest, panik, spänning och depression. Globala undersökningar som genomfördes under covid-19-pandemin visade på en kraftig ökning av antalet personer som rapporterade oro för sin psykiska hälsa och känslor av isolering.
Pågående stress, traumatiska händelser, sorg, arbetslöshet, ekonomiska problem, ensamhet och många andra faktorer kan utlösa eller förvärra ångest och depression. De drabbade oroar sig ofta för hur de ska hantera sina känslor, hur de påverkar arbete och relationer och hur de ska hitta rätt hjälp.
6. Bekymmer med utseende och vikt
Utseende är genomgående en av de största orosfaktorerna, särskilt bland yngre vuxna. Oro för vikt, kroppsform, att se ful eller gammal ut, håravfall och hudproblem är vanliga för många individer.
Användningen av sociala medier och orealistiska budskap i reklam tenderar att förstärka utseendehetsen. Diskriminering och bedömningar av utseende kan ytterligare spä på denna oro.
7. Världshändelser och politik
Många människor oroar sig för globala frågor som krig, terrorism, politisk instabilitet, klimatförändringar, fattigdom, hunger och kränkningar av mänskliga rättigheter. Lokala frågor som brottslighet och civil oro väcker också stor oro.
Den ständiga nyhetsrapporteringen om katastrofer, konflikter, politisk splittring och ekonomiska kriser ger näring åt denna typ av oro hos stora delar av befolkningen. Oro för framtida generationer är också vanligt.
8. Covid-19 och oro för pandemi
Covid-19-pandemin har medfört många nya bekymmer under de senaste åren. Rädsla för att smittas av viruset, oro för sin egen och närståendes hälsa, pandemitrötthet, förlust av sociala kontakter, osäkra anställningsförhållanden och vaccinångest har alla varit mycket vanliga.
Nya virusvarianter, kampen för att kontrollera utbrotten, felaktig information och politisering av folkhälsoåtgärder har förlängt pandemins stress och osäkerhet för många människor.
9. Problem med sömnen
Sömnsvårigheter är en källa till oro för både personer som lider av diagnostiserade sömnstörningar som insomni och personer som upplever tillfälliga sömnproblem.
Vanliga sömnproblem är att man sover för lite, har svårt att somna eller somna om, känner sig trött under dagen, är rädd för att utveckla en sömnstörning och oroar sig för hur dålig sömn påverkar den psykiska och fysiska hälsan.
10. Död och döende
För de flesta är tankar och rädslor kring död och döende inte en del av vardagen, men för en betydande minoritet av alla vuxna hamnar de någon gång på topp 10-listan. Terminal sjukdom hos sig själv eller andra, allmän rädsla för döden eller att dö ung, och oro för döendeprocessen är vanliga frågor.
Händelser som en allvarlig diagnos eller tragisk olycka, årsdagen av en förlust eller födelsedagar när vi blir äldre kan alla väcka dessa bekymmer till liv igen.
Varför vi oroar oss för dessa saker
De specifika saker vi oroar oss för tenderar att innebära hot eller risker för saker vi bryr oss mycket om - vår hälsa och säkerhet, nära och kära, ekonomiska trygghet, värderingar och livsmål. Oroande tankar är vårt sätt att försöka lösa problem och undvika potentiell skada eller förlust.
Självklart är överdriven oro mentalt påfrestande och ofta improduktivt. Men psykologer säger oss att viss oro är normal och till och med anpassningsbar. En måttlig mängd oro över verkliga risker eller problem kan motivera oss att vidta förnuftiga försiktighetsåtgärder och planera konstruktiva lösningar.
Vi tenderar att oroa oss för mer omedelbara saker som påverkar oss, t.ex. pengar, familj eller arbete. Men många bekymmer beror också på osäkerhet inför framtiden. Pensionering, karriärförändringar, åldrande, våra barns framtid och världshändelser kan alla utgöra vaga framtida hot som utlöser oro.
Stora förändringar i livet och oförutsägbara kriser som en sjukdom eller naturkatastrof ökar också oron. Alla händelser som upplevs hota vår trygghet, säkerhet, hälsa, familjeband eller mål kan framkalla oroande tankar.
Personlighetsdrag som neuroticism och pessimism, psykisk ohälsa som generaliserad ångest och fysiska hälsoproblem kan också predisponera människor för ökad oro. Personer som oroar sig tenderar att uppleva mer stress och ångest som svar på osäkra situationer och potentiella "vad händer om"-scenarier jämfört med personer som inte oroar sig.
Tips för att hantera vanliga bekymmer
Eftersom alla upplever oro och ångest ibland är det viktigt att ha några hälsosamma strategier för att förhindra att oron blir överdriven eller försvagande:
- Behåll perspektivet - Försök att se dina bekymmer i ett större sammanhang i stället för att överdriva deras betydelse.
- Ta reda påfakta - Gör efterforskningar eller prata med experter för att få faktauppgifter som kan motverka orealistisk eller överdriven oro.
- Gör en plan - Kom på praktiska åtgärder som du kan vidta för att förbereda dig för och hantera problem som ligger inom din kontroll.
- Släpp taget om det du inte kan kontrollera - Acceptera och anpassa dig till sådant som marknadsfluktuationer, politik eller åldrande som du inte helt kan kontrollera.
- Hantera tid och rutiner - Var inte besatt av eller älta bekymmer. Avsätt särskild "orostid" och ägna dig åt produktiva aktiviteter.
- Prata om det - Om du berättar om dina bekymmer för någon som stöttar dig eller för någon professionell kan det hjälpa dig att inte låta dem styra dina tankar.
- Håll dig frisk - Ta hand om din fysiska och psykiska hälsa med goda egenvårdsvanor. Saker som tillräcklig sömn, motion och sunda sociala kontakter hjälper till att bygga upp motståndskraften.
- Överväg rådgivning - Om oron blir överdriven och påverkar arbetet, relationerna eller livskvaliteten kan det hjälpa att konsultera en psykolog eller rådgivare.
När ska man söka professionell hjälp för ångest och oro?
Tillfällig oro är normalt, men överdriven, okontrollerbar oro och relaterad ångest som stör det dagliga livet kan tyda på en ångeststörning. Vi rekommenderar att du konsulterar läkare eller mentalvårdspersonal om du känner oro och ångest:
- orsaka betydande känslomässigt lidande
- störa arbete, skola eller relationer
- Har en negativ inverkan på humör, sömn, aptit eller energinivåer
- Panikattacker, tvångsbeteenden eller påträngande tankar
- Involverar substansmissbruk som en copingmekanism
- förbättras inte med hjälp av självhjälpsstrategier
Kognitiv beteendeterapi (KBT), exponeringsterapi, ångestdämpande läkemedel eller mindfulness är vanliga behandlingar som läkare kan rekommendera.
Att gå med i en stödgrupp kan också hjälpa människor att inse att de inte är ensamma om att hantera frågor som ekonomisk stress, arbetspress, relationsproblem, hälsotillstånd eller andra vanliga bekymmer.
När ska man uppsöka läkare snabbt?
Under vissa omständigheter kan personer med svår ångest eller panik känna att de befinner sig i ett psykiskt nödläge. Varningssignaler som kräver akut medicinsk vård inkluderar:
- Tankar på att skada eller döda sig själv
- Se, höra eller tro på saker som inte är verkliga (hallucinationer eller vanföreställningar).
- Okontrollerbara, rusande tankar och oförmåga att koncentrera sig
- En svår panikattack som varar i mer än 10 minuter
- Oförklarlig bröstsmärta, hjärtklappning eller andfåddhet
Akutläkare kan ge snabb ångestlindring och bedöma om det behövs sjukhusvård för observation och behandling av psykisk ohälsa.
Slutsats och lärdomar
- Att i någon mån oroa sig för frågor som ekonomi, familj, arbete, hälsa och framtiden är vanligt
- Den vanligaste oron tenderar att handla om hot mot säkerhet, trygghet, hälsa, nära och kära och livsmål
- Viss oro kan vara motiverande, men överdriven oro är improduktiv och känslomässigt påfrestande
- Att hålla oron hanterbar kräver perspektiv, planering, öppenhet, hälsosam livsstil och att söka stöd vid behov
- Ångeststörningar och relaterade psykiska problem kan kräva rådgivning, terapi och annan professionell behandling
Vetskapen om att vi har gemensamma bekymmer kan ge viss tröst och motivation att hjälpa varandra att hantera utmaningar och bygga ett samhälle med större möjligheter, kontakter och omsorg.
Vanliga frågor och svar
Här hittar du svar på några vanliga frågor om oro och ångest:
Vad är skillnaden mellan oro, stress och ångest?
- Oro innebär repetitiva tankar som fokuserar på potentiella hot eller värsta tänkbara utfall. Överdriven, okontrollerbar oro är karakteristiskt för ångestsyndrom.
- Stress är en reaktion på en krävande situation som orsakar fysisk, känslomässig och psykisk påfrestning. Akut stress är övergående medan kronisk stress kvarstår över tid.
- Ångest är oro eller olust inför framtida faror eller hot. Ångest blir en störning när den inte står i proportion till en situation och orsakar betydande funktionsnedsättning och lidande.
Är oro någonsin användbart?
Ja, en viss nivå av oro för verkliga problem, risker och utmaningar i livet är normalt och kan bidra till att motivera planering och problemlösning. Mild till måttlig oro som kommer och går är inte nödvändigtvis ohälsosam. Men överdriven, ihållande oro är vanligtvis improduktiv och skadlig på lång sikt.
Kan oro vara skadligt?
Ja, kronisk oro och ångest kan avsevärt försämra vardagsfunktioner, sömnkvalitet, arbetsprestationer och relationer. Långvarig ångest är kopplad till depression, nedsatt immunförsvar och tillstånd som hjärtsjukdomar, IBS och migrän.
Vad orsakar överdriven oro?
Biologi, barndomsupplevelser, trauman, stress, kognitiva störningar, personlighetsdrag och psykisk ohälsa kan alla göra människor mer benägna att oroa sig. Men ofta är grundorsaken till kronisk oro helt enkelt vanemässigt ältande.
När är oro ett tecken på ångestsyndrom?
Om oro och ångest är ihållande, okontrollerbar, försvagande och åtföljs av andra känslomässiga och fysiska symtom, är det sannolikt en ångeststörning som kräver läkarvård. Vanliga sjukdomar som innebär överdriven oro är generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och tvångssyndrom.
Vilka tekniker hjälper till att hantera oro?
Självhjälpsstrategier som mindfulness, motion, socialt umgänge, produktiv planering, kognitiv omstrukturering, att leva enligt sina värderingar och att söka professionell terapi kan alla bidra till att motverka improduktiv oro.
Vilka behandlingar hjälper kroniska orosmoment?
Kognitiv beteendeterapi, exponeringsterapi, ångestdämpande läkemedel, hypnoterapi, kosttillskott, akupunktur, meditation, Emotional Freedom Technique (tapping), livsstilsförändringar och medlemskap i en stödgrupp kan alla hjälpa kroniskt oroliga personer.
Hur kan du stödja en vän eller närstående som oroar sig överdrivet mycket?
Att lyssna utan att döma, uppmuntra dem att öppna upp, hjälpa dem att verklighetskolla förvrängda tankar, erbjuda perspektiv, berömma små framsteg, stödja hälsosamma livsstilsvanor, påminna dem om styrkor och förstärka terapi är några användbara sätt att stödja en närstående som kämpar med ångest eller oro. Men se till att inte uppmuntra undvikande beteenden eller överdrivet sökande efter bekräftelse.
När bör man söka akut hjälp för ångest?
Uppsök en akutmottagning eller ring en krislinje om ångesten eller oron blir svår och inkluderar tankar på självskada, hallucinationer, extrem panik, snabb hjärtfrekvens, bröstsmärta eller andningssvårigheter. Detta kan tyda på akuta psykiska och fysiska hälsorisker som kräver omedelbara åtgärder.
Vad är det bästa sättet att stoppa ångestfyllda tankar?
Att lära sig att bemöta oroliga tankar med mer realistiska, positiva uttalanden kan hjälpa. Men den mest effektiva metoden är ofta att bara låta tankarna passera utan att reagera eller försöka kontrollera dem. På så sätt börjar du omskola hjärnan så att den inte fastnar i oroliga grubblerier. Regelbunden mindfulness-meditation hjälper till att bygga upp denna tolerans mot osäkerhet och oro.
Resurser som använts för att skriva denna artikel
Amerikanska psykologförbundet. (2022). Stress i AmerikaTM 2022. https://www. apa.org/news/press/releases/stress/2022/top-stressors
Czeisler, M. É. (2020). Psykisk hälsa, substansanvändning och självmordstankar under COVID-19-pandemin - USA, 24-30 juni 2020. MMWR. Morbidity and Mortality Weekly Report, 69(32), 1049-1057. https://doi.org/10.15585/mmwr.mm6932a1
Gallup.(2021). Amerikanerna nämner återigen covid-19 som det största hälsoproblemet i USA https://news.gallup.com/poll/358521/americans-again-name-covid-top-health-problem.aspx
Mental hälsa i USA.(2022). 2022 State of Mental Health in America. https://mhanational.org/issues/2022/mental-health-america-all-data
Miloyan, B., Bulley, A., Pachana, N. A. (2021). Ensamhet och åldrande: De sociala faktorer som påverkar ensamhet. Australian Journal of Psychology, 73(2), 103-111. https://doi.org/10.1080/00049530.2021.1883409
Quitasol, C. N. (2022). Finansiell ångest: Varför det händer och hur man hanterar det enligt experter. Healthline. https://www.healthline.com/health/financial-anxiety
Scott, E. (2021). Ny undersökning avslöjar vad kanadensarna oroade sig mest för 2021. CTV News. https://www.ctvnews.ca/health/new-survey-reveals-what-canadians-worried-about-most-in-2021-1.5730866
Wan W. (2022). Pandemin har tagit en vägtull på mental hälsa, särskilt för vissa grupper. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/health/2022/02/03/mental-health-pandemic-cdc/
Witters, D, Liu, D. (2022). Anställda amerikaners oro för jobbet minskar från 2020 års högsta nivåer. Gallup. https://news.gallup.com/poll/355073/employed-americans-job-worries-ease-2020-highs.aspx
Världshälsoorganisationen.(2022). Psykisk hälsa och covid-19. https://www.euro.who.int/en/health-topics/health-emergencies/coronavirus-covid-19/publications-and-technical-guidance/noncommunicable-diseases/mental-health-and-covid-19