Vilka är 5 symptom på ångest?

Ångest är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och drabbar över 284 miljoner människor i världen. Det kännetecknas av överdriven oro, rastlöshet, rädsla och spänningar. Även om ångest är en normal känsla som alla upplever ibland, blir det problematiskt när ångestsymtomen är allvarliga, varar i mer än 6 månader och stör de dagliga aktiviteterna.

Ångest kan ge både psykiska och fysiska symtom. Att känna igen tecken och symtom är det första steget mot att få hjälp och behandling. Här är 5 av de vanligaste symtomen på ångestsyndrom:

1. Överdriven oro

Överdriven och okontrollerbar oro är ett av de utmärkande symtomen på ångest. Personer med ångest oroar sig ofta överdrivet mycket för vardagliga saker som hälsa, pengar, familj, arbete eller skola. Oron kvarstår även om det finns liten eller ingen anledning att oroa sig för dessa områden.

Oro blir problematisk när den stör det dagliga livet, orsakar betydande lidande och är svår att kontrollera. Oron verkar också ofta oproportionerlig i förhållande till den faktiska sannolikheten eller effekten av den fruktade händelsen. Till exempel kan någon oroa sig överdrivet mycket för sin hälsa även om det inte finns några tecken på sjukdom.

2. Rastlöshet

Rastlöshet innebär att man känner sig uppjagad, nervös, nervös eller oförmögen att slappna av. Personer med ångest beskriver ofta att de känner sig "på helspänn" och att något hemskt är på väg att hända, även om det inte finns något verkligt hot.

Denna rastlöshet kan yttra sig både psykiskt och fysiskt. Mentalt kan individen ha tankar som rusar iväg eller tvångstankar om potentiella hot. Fysiskt kan rastlösheten leda till att man rör sig, går i takt, darrar och får svårt att sova. Nivån av rastlöshet är oproportionerlig i förhållande till den faktiska situationen.

3. Utmattning

Medan rastlöshet och hög upphetsning är vanligt vid ångest, upplever många individer också betydande trötthet. Ångest kan vara mentalt utmattande och göra att även enkla uppgifter känns tröttsamma.

Två faktorer bidrar till trötthet vid ångestsyndrom. För det första är kronisk oro och grubblerier psykiskt påfrestande och ger mindre energi över till annat. För det andra orsakar ångest ofta dålig sömnkvalitet och sömnlöshet. När man vänder och vrider på sig och sömnen störs får man ingen ordentlig vila.

Utmattning till följd av ångest kan variera från lindrig trötthet till invalidiserande utmattning. Den leder ofta till låg motivation, koncentrationssvårigheter och minskat intresse för normala aktiviteter.

4. Irritabilitet

Många människor med ångest upplever också ökad irritabilitet. Ökad upphetsning och ständig oro gör att individerna känner sig "på helspänn", vilket gör att de blir mer irriterade som svar på dagliga stressfaktorer och frustrationer. Irritabilitet kan också bero på att man känner sig oförmögen att kontrollera ångestfyllda tankar och känslor.

Irritabilitet till följd av ångest skiljer sig från nedstämdhet eller ilska som orsakas av stressfaktorer i livet. Irritabiliteten beror specifikt på att man känner sig orolig och på sin vakt. Individer mår ofta dåligt över att de ger sig på andra, men har svårt att kontrollera sina reaktioner när de känner sig oroliga.

5. Muskelspänning

Kronisk ångest gör att kroppen befinner sig i ett förhöjt tillstånd av upphetsning, vilket utlöser fysiska spänningar, särskilt i musklerna. Att spänna muskelgrupper som käke, axlar, nacke och rygg är en vanlig reaktion på ångest.

Denna muskelspänning kan yttra sig på flera olika sätt:

• Huvudvärk
• Smärta i käken av att bita ihop
• Smärta i nacke och axlar
• Ryggsmärta
• Muskelspasmer eller muskelryckningar

Muskelspänningarna förvärras i takt med ökad ångest. Det kan leda till smärta, begränsad rörlighet och andra fysiska symtom. Muskelavslappningstekniker kan hjälpa till att minska denna spänning.

Vad orsakar dessa ångestsymtom?

Dessa vanliga ångestsymtom härrör alla från regioner i hjärnan som är överaktiva hos personer som lider av ångestsyndrom.

Amygdala är den del av hjärnan som ansvarar för att upptäcka hot och utlösa kamp-eller-flykt-reaktionen. Ökad aktivering av amygdala orsakar hypervigilans för potentiella hot, även när ingen fara är närvarande. Detta yttrar sig i symtom som kronisk oro, rastlöshet och muskelspänningar.

Den prefrontala cortex styr exekutiva funktioner som resonemang och beslutsfattande. Minskad aktivitet i detta område leder till koncentrationssvårigheter, irritabilitet och trötthet.

Obalanser i neurotransmittorer som serotonin, dopamin och GABA bidrar också till ångestsymtom. Läkemedel och terapi hjälper till att korrigera dessa obalanser.

Faktorer som påverkar symtomens svårighetsgrad

Även om dessa är de vanligaste symptomen kan ångestens svårighetsgrad och effekter variera kraftigt beroende på:

Typ av ångestsyndrom

Det finns flera typer av ångestsyndrom, som alla har överlappande symtom men också unika särdrag:

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD ) innebär ihållande, överdriven oro för det dagliga livet.
• Social ångest orsakar extrem rädsla för sociala situationer och för att bli dömd.
• Paniksyndrom leder till plötsliga episoder av skräck, panikattacker och rädsla för återkommande attacker.
• Fobier ger upphov till intensiv rädsla för specifika föremål eller situationer.
• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD ) utvecklas efter ett trauma och innebär flashbacks, hypervigilans och undvikande.

Typen av ångestsyndrom påverkar hur allvarliga symtomen är och vad som utlöser dem, t.ex. oro, irritabilitet och panik.

Komorbida tillstånd

Ångestsyndrom förekommer ofta tillsammans med tillstånd som depression och missbruk. Kombinationen av flera olika psykiska sjukdomar kan förvärra och komplicera ångestsymtomen.

Tidiga livserfarenheter

Traumatiska upplevelser i barndomen, som övergrepp, försummelse och förlust, ökar sårbarheten för allvarliga ångeststörningar i vuxen ålder. Ju tidigare i livet ångesten utvecklas, desto allvarligare är den vanligtvis.

Genetisk predisposition

Gener påverkar neurotransmittorer och hjärnstrukturer som är involverade i ångestsyndrom. En familj med tidigare ångest eller andra psykiska sjukdomar ökar risken för att utveckla ångest.

Miljömässiga stressfaktorer

Stora livsstressfaktorer som trauma, sorg, skilsmässa, förlust av arbete och hälsotillstånd kan utlösa eller förvärra ångest, särskilt hos redan predisponerade individer. Ju fler stressfaktorer, desto allvarligare tenderar symtomen att bli.

Söker hjälp för ångestsymtom

Om du konsekvent känner igen dig i flera av dessa symtom bör du kontakta en psykolog för att få hjälp. Obehandlad ångest tenderar att förvärras med tiden. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto mer effektiv kan den vara.

Ångeststörningar kan i hög grad behandlas med läkemedel som antidepressiva medel och bensodiazepiner, samt med psykoterapi som kognitiv beteendeterapi (KBT). Avslappningstekniker och livsstilsförändringar kan också bidra till behandlingen.

Att få kontroll över ångest förbättrar livskvaliteten dramatiskt. Att söka hjälp kräver mod men är det första steget mot lindring. Du behöver inte fortsätta lida ensam. Behandling kan hjälpa dig att hantera dina symtom och börja må bättre.

Slutsats:

Ångest kan yttra sig på olika sätt, men vanliga symptom är överdriven oro, rastlöshet, irritabilitet, trötthet och muskelspänningar. Symtomen beror på att hjärnregioner och signalsubstanser inte fungerar som de ska. Flera faktorer som genetik, tidiga livserfarenheter och miljöstress påverkar symtomens svårighetsgrad. Om ångest påverkar ditt dagliga liv på ett betydande sätt bör du söka professionell behandling. Med rätt hjälp är det möjligt att lindra ångest.

Vanliga frågor om ångestsymtom

Vilka är de vanligaste symtomen på ångestsyndrom?

De 5 vanligaste symtomen på ångestsyndrom är överdriven oro, rastlöshet, trötthet, irritabilitet och muskelspänningar. De beror på överaktivitet i delar av hjärnan som amygdala och obalans i neurotransmittorer som serotonin och dopamin.

Hur skiljer sig symtomen på ångest från normal stress?

Ångest blir en störning när symtomen är allvarliga, ihållande och stör den dagliga funktionen. Typisk stress kan orsaka tillfällig oro och irritabilitet. Vid ångestsyndrom är symtomen extrema, okontrollerbara, plågsamma och långvariga.

Kan ångestsymtom komma och gå?

Ångestsymtomens svårighetsgrad kan variera över tid. Under perioder med lägre stress kan symtomen förbättras. Ökad stress i livet förvärrar ofta ångestsymtomen. Symtomen kan också variera under dagen och är ofta värre på morgonen när man vaknar.

Är det normalt att ha ångestsymtom efter en traumatisk händelse?

Det är vanligt med ångestsymtom direkt efter en traumatisk händelse som en olycka, ett dödsfall eller ett överfall. Denna akuta ångest förbättras vanligtvis inom några veckor. Om de svåra symtomen varar i över en månad kan det tyda på en ångeststörning som kräver behandling.

Kan ångestsymtom vara olika hos män och kvinnor?

Även om överdriven oro är vanligt hos båda könen är män mer benägna att bli irriterade och missbruka droger, medan kvinnor oftare upplever fysiska symptom som muskelspänningar. Kvinnor löper också dubbelt så stor risk att utveckla ångestsyndrom jämfört med män.

Vilka tillstånd förekommer ofta tillsammans med ångestsyndrom?

Ångest förekommer ofta tillsammans med andra psykiska sjukdomar som svår depression, ADHD, PTSD och missbruksproblem. Fysiska tillstånd som sköldkörtelsjukdomar, hjärtsjukdomar och autoimmuna sjukdomar förekommer också oftare tillsammans med ångest.

Vad ska du göra om du tror att du kan ha en ångeststörning?

Om ångestsymtomen är ihållande och stör ditt liv bör du kontakta din husläkare eller en psykolog. De kan bedöma om symtomen uppfyller kriterierna för en ångeststörning och rekommendera lämpliga behandlingsalternativ som medicinering, terapi och livsstilsförändringar.

Vilka är de mest effektiva behandlingarna mot ångest?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta för att hjälpa människor att identifiera och förändra negativa tankemönster som bidrar till ångest. Läkemedel som SSRI, SNRI och bensodiazepiner kan också hjälpa till att korrigera obalanser i neurotransmittorerna. Avslappningstekniker och adekvat sömn, kost och motion stöder behandlingen.

Vad händer om ångest inte behandlas?

Obehandlad ångest förvärras ofta med tiden och kan leda till utveckling av depression och missbruksproblem. Ångestsymtomen i sig kan också förvärras och bli funktionsnedsättande. Att prioritera tidig professionell behandling ger den bästa möjligheten att hantera symtomen.

Kan naturläkemedel hjälpa mot ångestsymtom?

Vissa naturliga kosttillskott som magnesium, omega-3 och kamomill kan minska ångestnivåerna något för vissa individer parallellt med professionell behandling. Dessa bör dock inte ersätta mediciner eller terapi. Saker som tillräcklig sömn, kost, motion och sociala kontakter stöder också ångestbehandling.

Resurser som använts för att skriva denna artikel

Amerikanska psykiatriska föreningen. (2013). Diagnostisk och statistisk manual för psykiska störningar (5:e uppl.). https://doi. org/10.1176/appi.books.9780890425596

Anxiety and Depression Association of America. (2018). Fakta & statistik. https://adaa.org/about-adaa/press-room/facts-statistics

Bandelow, B., Michaelis, S. (2015). Epidemiologi av ångeststörningar under 21-talet. Dialogues in Clinical Neuroscience, 17(3), 327-335. https://www. ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4610617/

Hsieh, M. H., McQuoid, D. R., Levy, J. A. (2021). Komorbid depression och ångest. The Medical clinics of North America, 105(4), 687-697. https://doi.org/10.1016/j.mcna.2021.04.006

Nationella institutet för mental hälsa. (n.d.). Ångeststörningar. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/anxiety-disorders

Sartori, S. B., Singewald, N. (2019). Nya farmakoterapeutiska mål vid ångeststörningar. Pharmacology & therapeutics, 200, 61-82. https://doi. org/10.1016/j.pharmthera.2019.03.006

Vogel, S., Schwabe, L. (2016). Inlärning och minne under stress: konsekvenser för klassrummet. NPJ science of learning, 1, 16011. https://doi. org/10.1038/npjscilearn.2016.11